ONSDAG, 2 NOVEMBER, 2011

go morgon

Japp, jag är vaken och klockan är kvart över sju.

De va ett bra tag sen jag skrev nånting nu. Ska försöka uppdatra utan att de blir fööör mycket. =)

Har träffat någon. Urban heter han.
Snygg, trevlig, snäll och passar in som potentiell pojkvän! Enda kruxet är att han är ett ex till en "kompis" till mig. Som spyr galla över honom. Påstår massa saker och ljuger ihop historier som väcker mina hjärnspöken. Det finns egentligen bara två saker att göra. Antingen sattsa på honom och bryta med henne. Eller tvärs om. Jag tycker verkligen om honom! De gör jag. Och det finns ingen anledning till att inte tro på honom heller.
Vi har träffats en gång sen vi började snacka. Ska förhoppningsvis åka ner till honom idag. =)

MÅNDAG, 10 OKTOBER, 2011

äh men!?!?

träningsverk AB
Fattar inte detta. men hoppas de går över te i morn.

@ soffan i Norrhult

Jahapp, då kan man inte länka bloggen eller skriva öppet på twitter längre heller. Då min ex-svåger å hans tjej har börjat följa mig. Iofs så tror ja inte dom lägger sig i. Inte om dom är som dom varit.. Aja, får testa dom lite.

Snackade lite snabbt me Lunkan idag.
Inget speciellt. Bara dösnack... Önskar ja kunde ssnacka me honom som ja gjorde innan. Men inga sms och knappt nåt på msn. Detta kommer rinna ut i sanden är jag rädd.. =( Men men, är vi menade så löser det sig..

Tjo, helgen.. Vill jag glömma vissa delar av. Fy fasen. Denna Karo. Woop woop. Vet inte hur mycket jag vågar berätta. Vill inte fräscha upp minnet allt för mycket. Ha ha ha... Nåja.. Släpper de nu.

Känner mig orkeslös och ledsen idag. Sitter i soffan under täcket och tycker synd om mig själv (man får göra de ibland!!). Ska göra mig en kopp the och försöka få bort träningsverken i benen tills ja ska jobba på onsdag.
Måste ringa soc på onsdag med och höra. Eller så lämnar jag en lapp tillsammans med pappren jag lämnar in i morgon. Så får de bli.

Tack å hej. Hörs senare...

FREDAG, 7 OKTOBER, 2011

Jo men visst....

Eh? Ibland funkar de fan inte å blogga. Hoppas de gör de nu!!

Sitter på jobbet å slöar. Vem trodde man kunde göra det som städerska?? He he, de kan jag.
Men ska snart upp å hoppa igen.

Tänker mycket än och har inte ringt VC än. Får ta tag i det till veckan. Helgen kommer att gå åt till att packa.
Längtar så efter att få flytta nu. Pallar inte att hatta,fram å tillbaka mer. Jag måste.. Jag måste få ett hem, en trygg plats i min tillvaro! Som jag kan komma hem till och verkligen känna mig hemma med.
Sen de här me kärleken så är det som vanligt. Lunkan berättade igår att han inte vill ses. Aldrig mer eller bara inte nu, vet ja inte. Men vi ska hålla oss till msn (ibland) bara... Sen får tiden utvisa hur de går. Man ska inte skynda. Been there, done that. And never again!!
Ska väl resa på mitt feta arsle och städa toaletterna nu.
Peace out!!

ONSDAG, 5 OKTOBER, 2011

buss 310 till Växjö

Japp, då var man på väg till stan för att sedan åka vidare till Vederslöv. Men först ska två timmar dödas innan den bussen går. Fika? Absolut!

MÅNDAG, 3 OKTOBER, 2011

vart är jag på väg??

Vart jag mig i världen vänder, står jag där med tomma händer... Den svenska björnstammen.
Kanske kärleken bara är till för vissa, som Mauro Scocco sjunger i låten "Till dom ensamma"..
Finns det verkligen en till alla?? Nåja, de är nog sånt som visar sig...

Idag... idag... Känns det som om jag fått vissa saker sagda. En hel det uträttat och gjort.
År hemma hos exet tills på onsdag. Verkligen de sista stället jag vill vara på just nu. Han blev sur över att jag sa att de spelade ingen roll vad alarmet på klockradion stod på. Eftersom jag inte ska upp nån speciell tid i morgon. "Men förlåt så mycket, go natt" å pang i dörren.. Men skyll dig själv!! Va ska ja göra åt saken?? Be om förlåtelse? Glöm de grabben!! Så nu sover han på soffan. Ändå snackade vi om att sova i samma säng. Men de känndes tydligen "konstigt".. Efter 9,5 år ihop!?!?
Suck. Dagen kunde helt klart slutat bättre!

Var ju på besök hos min diabetessköterska idag. Tog HbA1c som hade gått ner till 93 (fortfarande högt, ska ligga runt 52), vikten har minskat från 100 till 96 och blodtrycket hade hon svårt att höra... =)
Så fort ja kom innanför hennes dörrar så började jag gråta.. Fick ur mig vad som händer/hänt. Och fick prata ur mig lite. Så skönt. Som jag sa till henne, när jag fått ett HEM kanske saker å ting kan börja ordna upp sig. Slippa tänka och BARA bry sig om sig själv. =) De kommer bli ensamt till en början. Men jag har ju så klart Tina!!!
Och även Kitty! =)

Med blandade känslor ligger jag här och funderar å tänker. Som jag alltid gör på kvällarna innan jag somnar.
Måste verkligen ringa VC i morgon.. Men vilken, får bli morgondagens dilemma.
Dessa svårhanterliga känslor som man bara vill stoppa i en låda och ta fram när man känner att man kan hantera dom.
Här, där jag är just nu... Måste vara de värsta stället för mig att vara på nu! Vad det gör med mig och hur det får mig att må.. Önskar jag kunde vara hemma hos Lunkan.
Lunkan är en kille jag lärt känna genom en dejtingsite (nej, jag är inte ute efter nytt. Bara nya vänner!!). Dock gör han mig fasligt förvirrad ibland. Vissa daran snackar vi massor o. allt. Andra dagar är det knappt nånting. Jag vet vad det beror på och det gör mig lugnare. =)
Ikväll blev det en himla intim chatt via msn. =)
De känns som om ja kan snacka me honom om nästan allt. Vilket är superkul. Vi ställer båda frågor, som gör att vi lär känna varandra bättre. Ärliga från start!

Nä, detta får duga för idag. Måste försöka sova nu så ja inte sover bort hela dan i morgon. Har en del att ta tag i!!
Go natt på dig bloggen!! Vi hörs nog av i morgon med.

SÖNDAG, 2 OKTOBER, 2011

Ledsen och förvirrad.

Jag är en ledsen tjej på 28 år som just nu går igenom något jag aldrig trodde. Mitt livs värsta mardröm. En skillsmässa från den personen jag trodde jag skulle dela resten av mitt liv med.
Nu har skillsmässan gått igenom, jag står utan bostad och fast punkt i tillvaron. Min panikångest blommade upp och jag är så trasig på insidan att det knappt går att laga (men skam den som ger sig).
Skapade denna bloggen för att kunna skriva av mig alla jobbiga känslor, alla jobbiga stunder. Samt alla funderingar, tankar och hur det går att komma btillbaka upp på fötterna igen. Det kommer vara väldigt nyttigt för mig!
Nåja, vart ska jag fortsätta utan att tappa tråden alldeles??
Skillsmässan gick igenom den 22a september. 7 dagar efter våran bröllopsdag. Vi vistades inte ens i samma kommun då. Vi pratade inte heller med varandra den dagen.
Jag flyttade in som inneboende hos ett par kompisar den 12e. Bara för att hamna i rätt kommun för att kunna få hjälp av soc. Nu så här i efterhand, då man hunnit tänka igenom i lugn och ro samt fått perspektiv på saker å ting. Har jag kommit fram till följande: Det kommer bli så jä*la skönt att få slippa din mamma och hennes elakheter! Din syster kan ta sig i hä*ken. Du har MYCKET att lära innan du kan hitta och behålla, en flickvän igen. Du måste lära dig att älska, visa känslor, hur man behandlar en kvinna och framför allt, RESPEKT! Respekten alla människor vill ha från din partner! Ödmjukhet och passion.
Något annat jag har kommit fram till är: Jag vet inte hur det känns att vara älskad. självklart vet jag (och så klart känner) att mina föräldrar älskar mig. Att jag betyder världen för dom! Men aldrig av den jag varit ihop med. Jag har aldrig kännt mig riktigt älskad, betydelsefull eller särsakillt behövd i mina förhållanden... Sorgligt, ja vet... Men men, livet tog en "nasty turn" och jag tänker rida ut den. På ett eller annat sätt. Detta kommer denna bloggen handla om. Mig, bara mig och mitt liv! Tycker du inte om den eller sitter inne med elaka kommentarer?? Ta och dumpa dom på nåt annat ställe tack!!